Sofi utan e

Idag har jag haft one of those days.

När man bara vill sätta sig ner i ett mörkt hörn och gråta lite.

Usch. va länge sen sist.

Tror att det beror på drömmarna jag har haft inatt. Så fina och vackra och så ska man vakna upp till verkligheten som inte är lika fin. Vill att det ska vara så som i drömmen. Att man skulle vara lycklig. Med dig. Men nope.

Nåväl, bättre blev de när man fått jobba en timme eller två med tre alltför sköna brudar. Även om jag inte får läsa den enas blogg.