Sofi utan e

Länge sen sist nu igen. Därav ska jag meddela er att jag har två problem. Som egentligen inte är så jobbiga. Inte alls egentligen. Eller jo lite.

Det ena är att jag nu igen, mer bestämd än nånsin har inhandlat plåster och tuggummin. Nu jävlar ska det gå vägen!

Det andra är att min säng doftar man nästan konstant nu för tiden. Det är inte alls jobbigt, förutom på natten när jag ska sova. För det är ju så att jag tycker att det inte alls är illa. Men för en som inte har upplevt det här fenomnet på ett par år leder det till lite sömnlöshet. Men det är bara att vänja sig, och det är något som ja inte har alls något emot.

Just det!

De e mycke nu. Men inte för mycke. För än så länge trivs jag. Även om blodtrycksmätningen imorse sa något annat. Att jag kanske borde ta och lugna ner lite. Men att lugna ner lite var att jobba o göra research hemifrån på förmiddan idag.

Bläh. Senast 11 februari måste ja ha ner mitt blodtryck. Träna träna o leva hälsosamt tills dess.

"Att vara Jaro fan e som att vara buddhist - de e lika mycke lidande"





På god andra plats hittar vi snabbkursen i fotboll
"Man har en boll som man sparkar på"

Om det är normalt att sitta med tjockaste jackan inomhus bara för att det är så mysigt alternativt för att man inte orkat ta av den, är nog hon utan e ytterst normal.

Jag trivs så otroligt bra där jag är nu. Men det är väl sant som dom säger. Att det är dags att gå vidare till nästa stadie. Eller lämna allt. Antingen eller. Men oh jag vill inte, jag är rädd för att svaret på min fråga ska vara negativt. Men bättre förr än senare eller? Usch nej, konfrontationer är inte min grej, har aldrig varit och kommer aldrig att vara.

Fick just snabbvisit av käraste Marika. Det här var ju absolut nödvändigt att föreviga med ett enkelt foto.

Jag ger er:


Kinesen och Quasimodo

Jag kan svära på att ikväll när jag stänger ögonen kommer jag att se framför mig hur jag ställer in vitbalansen, tar skärpan, kollar irisen o kollar zebraränderna. Pluggar in micken och testar ljudet. Ställer helvetes stativet så att det för en gångs skull blir rakt. Och trycker på rec samtidigt som jag är reportern som trycker mig upp mot sidan av kameran. Samtidigt som jag står framför kameran.

Två dagars skolvecka kan också vara intensiv. Men samtidigt galet rolig. Att det kan bli så roligt när en klasskompis inte får förklarat och vi två andra inte förstår och håller stenhårt på vår ståndpunkt. Och att det blir så lätt att förstå när läraren förklarar.

Zebraränder fattar jag iaf innebörden av nu.

Ute är det just nu så jävla kallt att på vägen hem från skolan (enorma ett och ett halvt kvarter att gå) hann tårar rinna ur ögonen och genast frysa fast på kinden.

Jag hade helt på sant tänkt ta mig till gymmet idag men jag går inte ut i den kylan på ett tag nu. Jag får vara uppsväld a'la julskinka 09.

Uppsvälld är det nya svarta.

Nu får det vara slut på festandet för en tid. Har aldrig haft några större problem med krapula men dom senaste gångerna har jag mått så åt helvete att jag tror det behövs en paus. Ger inga löften om tipaton tammikuu, men åtminstone inget som det har varit nu över jullovet.

Blä.

För strax över en timme sen plingade det på dörrklockan. Och där svävade han i luften, min sambo för ett år framöver. O han e så gosig o skön. O säger aldrig emot. Fast ja undrar hur det är med att diska o bära ut soporna.

Jag ger er:


Kekkonen - Politivas maskot som alltid bor hos fru/herr ordförande

Åh jag vill verkligen inte sitta ensam hemma ikväll. Men jag känner samtidigt att något gym är det inte frågan om, min förkylning är ännu för amper för det :(

Men ska jag orka med ännu en ollis kväll? Kommer att vara så äckligt fullt med folk där ikväll när det är röd dag i almanackan imorgon. Vin på barrel kanske? Eller någon som e med på filmkväll?


Usch. Dessa svåra val här i livet.

För att kompensera mitt dåliga bloggande ger jag er mitt år 2009:

Januari

Hela månaden bestod av att tillbringa mitt liv i datasalen "gallerian" i Academill. Skrev uppsatser, kandidatavhandling och läste på tent från morgon till kväll. För att jag inte skulle bli alltför galen av det gick jag på spexövningar också.

Februari

Månaden började bra och min studiemotivation fortsatte som aldrig förr. Men strax efter att halva månaden gått hände något och det kändes som att jag skulle få ett ilsket utbrott vilken sekund som helst. Än en gång hade jag blivit "bara vän" istället för något mera. Och även om jag inte hade några sådana kärlekskänslor var jag så fruktansvärt arg och irriterad att det inte skulle fungera för mig någon gång.

Motivationen försvann men glad var jag för att fastlaskiainen kom. På pyltad med halare och minttukaakao i termosen hoppade jag ut i vinterlandskapet med älskade vänner. Ett litet minus var visdomstanden som skrapade upp ett sår på kinden.

Mars

Månaden började alldeles underbart. Min ilska var som bortblåst efter en helg hemma hos föräldrarna och Sofi utan e var glad igen!

Strax över två månaders ihärdigt övande ställdes på prov i mitten av månaden när det var premiär för årets Wasaspex Guldrushen. Och bra gick det, vilka rescensioner vi fick! Trots magsjukan som vi skådisar drabbades av gjorde vi fyra jäkligt fantastiska shower!

Månaden fick dock ett sådant avslut som jag aldrig velat ha. Jag fick inlämnat kandidatavhandlingen. Dagen efter den värsta i mitt liv. Det beskedet gjorde att jag visste varken ut eller in. Jag grät konstant men befann mig ändå i skolan fast då gråtandes inombords.

Mars var också månaden då jag fick veta att jag sluppit in på medialinjen och firade en otroligt rolig pampasvecka. trots allt.

April

Månaden kunde inte har börjat bättre än en smärre motgång när hårfönen bestämde sig för att brinna upp. Just precis den dagen som den inte fick göra det då jag flängde av och an över hela Vasa för att avsluta det med Thorax spexet + efterföljande sitz.

Kandidatavhandlingen blev utsatt för sågning men det var inget som jag tog särskilt hårt. Mina tankar fanns på annat ställe och bara det att jag fått den inlämnad trots allt som hänt gjorde mig förbannat stolt.

Vi åkte också på turné med spexet till södra Finland. Och gjorde dom två bästa föreställningarna nånsin. Trots att jag knappt hade någon röst och drogade mig med triangelmärkt hostmedicin.

Däremellan ångestade jag över ogjorda uppstatser och frånvaron av ett sommarjobb. Och bytte blogg.

April avslutades med en mästerlig wappvecka.



Maj

Första dagen i månaden bestod av en kvarstående fylla från en sjuhelsikes fest dagen innan. Och dagen efter bar det iväg mot Seinäjoki på shopping.

Vi drog också iväg till Luleå på spexturné. Galet roligt hade vi och fick stående ovationer efter avslutad föreställning. Gotta love lulespexet <3 På tal om spex gick vi också på styrelsemiddag. Det är gott när det är gratis.

Angstandet över sommarjobb fortsatte. Speciellt efter att jag i princip blivit lovad sommarjobb men sen ändå inte får det. Och får höra på omvägar att arbetsgivarna pratat skit om mig och menat att jag nog inte alls kan finska "eftersom jag är från korsnäs". Jag svor i några dagar och lovade mig sj att aldrig sätta min fot på det stället. Och det har jag hållit fram tills nu och planerar att göra det också. Och går jag någonsin dit igen tänker jag tala finska bara för att jävlas med dom.

Men visst sommarjobb fick jag. Och ett par dagar efteråt började jag. Blev samma som året innan, servitris på Café Arken i Replot.

Juni

Månaden gick främst ut på arbete. Ett ständigt spring dom dagar det var fint väder. För det innebar också mycket kunder.

Det var också sjukhus dags. men inte för mig. I slutet av månaden fick vi veta att all cancer var borta. Släppte en tår av glädje. Eller två.

Men jag avslöjade också en hemlighet för er. Något som jag själv inte hade vetat om heller för den delen. Det att jag är 164 centimer lång. Inte 163 centimer. Hemska saker.

Och så firade jag den absolut bästa midsommaren i mitt liv. På kimitoön med ett alldeles perfekt sällskap. Gilla!



Jag hann åxå med att vara sminkmodell åt en kompis som en del av hennes inträdesprov till estenomlinjen. Tyvärr slapp hon inte in men skoj var det! Juni var också månaden då jag fick hämta ut mina papper på att jag var utbildad politices kandidat.



Juli

Det var varmt denhär månaden. Galet varmt. Spenderade tid på stranden och i pappas växthus. Förutom allt spring på jobbet då. Mitt tålamod testades något så otroligt med alla gnälliga kunder. Men det gick. På något konstigt sätt.

Mamma och pappa ordnade också med examenskaffe. Fick en telefon som jag önskat mig samt pengar. Pengarna gick senare i september till en ny kamera.

Jag drack öl på terass och spenderade tid med underbara vänner. Och skrattade. Och njöt. Och älskade all spontanitet. Att en öl på en terass kan bli till vinsörplande långt in på natten. I like.

Vi drog också ner till Pargas för att gå på festivalen Rowlit. Eller ja, jag var inte ens in på området. Men utanför. Och skoj skoj skoj hade vi!

Efter ett shotrally på ollis hade jag fått grymt bra stoff till ett blogginlägg. Som jag dagen efter hade glömt bort. men nu mina vänner ska jag avslöja vad det var, det var två av mina manliga vänner som diskuterade bästa tipsen ur Fab 5. Gud ja.

Augusti

Arbetet började nu verkligen tära på mitt psyke och min stresskapacitet. Att under en och samma eftermiddag bli utskälld och kallad dom mest fula saker på fyra olika språk tär på vem som helst. Men det var inte mycket kvar och jag överlevde.

Välkomnade också hem en när och kär vän från en sommar på Åland. Gick på personalfest, besökte Juthbacka och välkomnade gulisar till sitt första läsår vid Academill. Najs najs najs! Dessutom började jag igen prata lika mycket som vanligt, på grund av sjukdomar (inte egna) hade det varit en otroligt rolig men otroligt tyst sommar. Jag flöt med bara.

September

Toastade sitz med fina Pia och lyckat blev det. Och fulla blev folket.

Och fyllde år! Har fortfarande problem med att säga att jag är 22 år gammal. Det är inte det att jag tycker att jag är för gammal. utan att jag bara helt enkelt tror att jag är 21. Märkligt.

Inledde också en ny utbildning. Insåg redan innan att det skulle bli stressigt men roligt hade vi. Och helt fantastisk klass. Ingen som har klöst ögonen ur varandra ännu i alla fall :)



Oktober

Månaden bestod av studierstudierstudierstudierstudier och åter studier. Däremellan han jag besöka gymmet någon gång och även gå på oktoberfest. Och dagen efter oktoberfest hoppa omkring på kryckor. Note to myself: var försiktig och ta hand om dina knän i stentrappor.




Månaden avslutades med en sjuhelsikes fest i Lappträsk (i Östra Nyland). De vet verkligen hur man firar Halloween där.

November

I November steg stressnivån markant. Märktes på antalet blogginlägg. Jag drog också ut en visdomstand och insåg i samma månad att det är radio som jag vill jobba med. Speciellt efter att läraren berömt mig och min röst och sagt att jag har en äkta radioröst. Me like!

Gick också på årsfest och åkte senare iväg till Åland på praktik på Nya Åland. I två veckor. Två underbara veckor.

December

Sa jag att stressnivån var hög i november och att det märktes på antalet blogginlägg märktes det verkligen i december. Det var månaden som jag levererade hela två inlägg. Amazing.

Hade helt enkelt för fullt upp. Månaden började med att jag avslutade min praktik på Nyan. O fan så roligt jag hade haft, stormtrivdes där verkligen!

Sen genast man var hemma började vi med bildberättande och stumfilmsproduktion. Ordande julfest och festade i dagarna tre. Varpå jag upplevde den värsta krapulan i historien.

Dagen före julafton fick familjen det besked som vi bävat inför i nästan två månader. Men det var ett positivt besked om ett negativt svar. Fick sån underbar jul tack vare det. Hade glömt bort att lägga med det här, fastän det präglade mitt liv och ledde till grymma gråtattacker mitt i fyllan och ibland även mitt i nätterna. Men det var ett positivt besked vi fick. Underbart

Julen kom och jag överraskades med en ny dator till juklapp me like!


Juldagen festades in. Och kanske till och med i en svag överdrift. Minnet är det svårt med efter att man sagt till bartendern att man vill ha två av det starkaste dom har. Gud ja. Dagen efter var det också jobbigt.

Nyåret festades in i goda vänners lag. Vi åt laxsnittar och varma smörgåsar. Tittade på raketer vid Fiskarstranden och festade på nattklubben. Och vaknade upp där jag vaknat upp flera morgonar dethär året. Måhända i min egen säng men på ett annat sätt ändå. Och hoppas på flera sådana i framtiden.

Gott nytt år!

Igår kväll började jag fila lite på planeringen av verksamhetsåret 2010 för Politivas r.f. För den som inte visste blev jag ordförande för föreningen i och med årsskiftet.

Idag snorar jag och hostar och harklar och slemmar mig värre än en lama.

Sammanträffande? Neeeeeee-e vadå.

Jag hann tänka en nanosekund igår kväll att wow ja har fortfarande inte fått feber dethär jullovet. What's up med det liksom. Och så idag känner jag mig såhär när jag ska vara på topp och kalla till möte och fundera vad Politivas ska göra i november. Och fundera om politivas kan tigga pengar från högskolestiftelsen för alumniverksamheten. Och så vidare och så vidare.

Nej fy bubblan säger jag bara. Blä.